dressyravelswb

Nu till helgen är planen att Fixello, till vardags fin-Figge, ska lämna mamma och åka på pojk-internat. Han ska kampera ihop med tre eller fyra andra hingstungar på Seglinge Gård. Vi har haft alla våra hingstavkommor på både lösdrift och sommarbete där, då vi inte har möjligheten att ha dem hemma, så för oss är miljön bekant. Nytt för denna gång är att de ska stå uppstallade på nätterna under vintern vilket känns jätteskönt och tryggt.
Han är fortfarande väldigt ohingstig och timid, men nu till veckan blir han 7 månader så det känns som det är dags. Bellona i samma hage är dessutom obetäckt och buskavel är inget jag tänkt börja med... ;)

Bellonas stoföl Ruth (ej vårt föl, utlånad mage) och Figge leker ändå bra med varandra, men de har lite olika preferenser. Figge vill gärna gnaga, bitas över manken och "brottas", medan Ruth vill bli jagad och springa fort fort. Hon gör åtskilliga vändor per dag, ibland helt ensam.

När jag ändå börjat skriva om Figge kan jag ju lika gärna fortsätta. Vissa av fölen är lite speciella då de är med om mer än andra och Figge är en av dem.
Fixello föddes natten till 4 maj i år, Kayennes sjätte föl och första hingstföl! Hon betäcktes med Fidertanz redan 2009 men tog sig inte och då vi fick en fri betäckning året efter var det ju inget snack om att inte försöka igen.
Jag hade sett Fidertanz (f-02 e. Fidermark-Ravallo) på åtskilliga filmer, snygg som få, maffig men rörlig och verkade ha ett underbart temperament, arbetsvillig och cool. Bl.a. vann han sitt 30 dagars-prov och tävlas nu i lilla rundan med vinster och placeringar.


Som med alla av våra föl efter utlandsbaserade hingstar så hämtar vi seminlådan själva på TNT i Upplands Väsby och kör den till stationen där stoet står. Det är en väldigt speciell känsla att sitta med den där lådan i knäet och sedan vara med när stoet insemineras. Snacka om att vara med hela vägen! Från att fölet blir till, skapas, till att hjälpa till att dra ut det vid födseln. Inget man tröttnar på i första taget. :)

Just runt Figge-lådan var det lite drama. Först var den på vift i Göteborg vilket gjorde att den blev flera timmar försenad, vilket alla i denna bransch vet INTE är bra då sperma är en färskvara som man vill ska ha så kort restid som möjligt. När sedan lådan äntligen anlände fick jag med mig fel låda så det vara bara att vända, då Lövsta satt och väntade på lådor samtidigt. *puh* Så Figge kunde ha varit en Belissimo M-bebis! ;)

Fölningen gick utan problem, han var stor men det är Kayennes föl alltid. Han hade problem att resa sig och vi märkte att han hade sk. senkontraktur, "ballerinaföl". Senorna är för korta vilket gör att fölet står på tå eller t.o.m. kotar över vilket Figge gjorde. Detta var det första av våra föl som råkat ut för detta, vi har varit väldigt förskonade från det mesta. Jag hade läst litegrann om det men kände ändå lite panik för hur detta skulle lösas.
Han nappades första timmarna, men var väldigt angelägen att resa sig. Till slut lyckades han med lite hjälp och fick snart in någon slags teknik vilket gjorde att han tog sig upp och ner på egen hand.

Figge något dygn gammal, man ser hur ansträngda senorna är.

Veterinär kontaktades redan på småtimmarna och tillfrågades om tetracyklin som är muskelavslappnande och kan underlätta uträtningen av benen. Men eftersom han kunde resa sig och röra sig hyfsat fritt, så tyckte inte vet. att det skulle sättas in utan det var stretching och åter stretching som gällde. Vi fick även låna hemmagjorda skenor av snälla Tina (som man kan fråga om ALLT vad gäller föl, hon har varit med om det mesta) på vår fd. seminstation Ulvs-Väsby Stuteri.
Vi var ändå tvungna att ta ute veterinär i flera omgångar de första dagarna då hans navel vägrade sluta blöda! Navelsträngen var tjock och gick av väldigt nära magen och antagligen så blev det någon bristning i ett kärl. Det var riktigt otäckt då det verkligen sprutade ibland. Naveln fick snöras åt, vilket man ju nervöst lärt sig att man aaldrig får göra och han fick penicillin i skinkan i förebyggande. I några dagar kämpade vi för att få naveln att läka och sluta sig.
Ett tag kom det även kiss ur naveln när han kissade och jag såg framför mig hur han var tvungen att opereras och förtvivlade lite. Till SLUT gav det med sig, läkte ihop och sedan dess har han inte haft några problem med det!
 
I två veckor hade han strikt boxvila på mjukt underlag, vilket var jobbigt för Kayenne som är ett utegångsfår och lite flockig. Men som den fantastiska mamma hon är uthärdade hon. Vår fölbox är på ca 25 kvm (större än min första egna lägenhet! :D) så de har lite plats att stöka runt på. Figge visste ju inget annat och var hur snäll som helst att stretcha och lät oss hållas med navelbandage och sprutor. <3
Han är fortfarande än idag ganska rak i sina framben och hovslagaren är noga med att hålla hans trakter i schack. Han behövde aldrig få några specialtåskor, utan det räckte med stretching. Man har ju hört att det kan komma tillbaka, tex. vid stark tillväxt, men peppar peppar än så länge har jag inte sett några sådana tendenser.

Kayenne och vårt nyaste avelssto Zavannah har inte gått ihop i hagen sedan Z kom till oss. K är väldigt hög i rang och styr i hagen med järnhand och det gör Z i sin också. Då båda var dräktiga ville jag inte släppa ihop dem, men vill gärna ha dem ihop när de fölat så fölen fick gå ihop. Man hör ju ofta " det är bara att släppa ihop dem, det där sköter de själva" och "klart ni måste ha dem ihop för fölens skull". Det är bland det VÄRSTA jag vet att släppa ihop hästar för första gången, speciellt grin-ston som gärna trycker upp varandra i staketet och sparkmatar. Men jag svalde nervositeten och oron och när båda deras föl var ca en månad gamla så skulle det ske.
Jag kände ändå en liten förhoppning om att eftersom de hade fölen så skulle de hålla sig på varsin kant. Vi släppte dem i en rymlig hage långt ifrån varandra. Det första K gör är att sätta FULL fart mot Z. Inget aggressivt, utan mer nyfiket och för att kolla läget men ändå "hallå där, vem är du?!". Ett annat sto, tex. Bellona som hon går med i vanliga fall hade ju aktat sig och sprungit iväg. Z stod blickstill och bara väntade och när K var i någon meter från Zs rumpa lade hon av en rejäl spark. Detta hade nog gjort K lite spak och kanske hade hon gett sig. Det fick vi aldrig veta för sparken tog på Figge som kom i mellan K och Z, rätt i huvudet!!!
Jag trodde han dog på fläcken för han segnade liksom ihop stönandes. Hela jag blev helt kall och jag kommer bara ihåg att jag skrek rätt ut. Blir fortfarande tårögd när jag tänker på det, helt fruktansvärd upplevelse bara några meter framför mig.
Lille lille Figge låg i en liten hög alldeles groggy. Sparken hade tagit precis bakom/under ögat på vänster sida. Inget sår otroligt nog, bara lite smuts där sparken tagit. Han låg några minuter och försökte sedan resa sig och lyckades till slut med lite hjälp.
Vi tog ut dem och gick in i en mindre hage för att försöka lugna oss och kolla läget. Figge gick vingligt men följde ändå mamma. Ögat svullnade upp ganska fort och han hade riktigt riktigt ont och ville inte dia (det är ju annars föls instinktiva reaktion för tröst). Jag var så himla rädd att han hade fått en hjärnskada.
Vi tog in dem i stallet och ringde vår veterinär för att få råd. Jag försökte läsa lite på nätet om hjärnskakning på häst, men det verkar vara ovanligt. Hästar har ju en liten hjärna och den ligger väl inbäddad.
Vet. kom ut och vi fick Metacam att ge. Det ger man inte vanligtvis till föl då deras magar inte mår så bra av det, men han fick en minimal dos så att han inte skulle avstå att dia pga. smärtan.
Sedan fanns det inte så mycket mer man kunde göra. Vi skulle kunnat åkt in och röntgat, men hade det varit en spricka så hade de inte gjort någonting åt det ändå utan det är ju självläkning som gäller. Inget verkade vara trasigt eller brutet när man kände på huvudet.
Ögat svullnade igen rejält och han var mycket öm, det såg ut som han gått några omgångar boxning stackaren.
Helt otroligt så fick han inga som helst men av detta! Om man tittar noga och jämför ögonen nu så kanske det vänstra är liiite mer intryckt. Jag är mycket tacksam att det gick så bra och att sparken tog på "rätt ställe" (för den var hård!).

Efter det har Figge fått vara frisk och kry i alla fall. Han visades inte på fölmönstring då han var ur fas kroppmässigt. Jag antog även att domarna skulle slå ner på hans framben.
Istället åkte vi till Strömsholm och selekteringen för fölauktionen i Flyinge med honom. Även om jag inte hade någon tanke på att åka med sto och föl ända till Skåne så jag var nyfiken på vad Johan Ifverson skulle säga om honom som har lite koll på stammar och även vad som är gångbart internationellt. Han gillade Figge, som visade upp sig väldigt fint, och tyckte absolut stammen var intressant. Men han menade att han inte skulle kunna hävda sig nere på auktionen i den utvecklingsfasen han var i då.
Figge är en kraftig bit som blir stor, han är ca 147 cm nu som knappt 7 månaders. Det positiva med att de behöver mycket pyssel som små är att de blir mycket hanterade. Han är helt underbar att ha och göra med!
Jag har förhoppningar på honom och planerar att visa honom på rådgivande bedömning nästa höst.
Figge är i dagsläget endast till salu vid förfrågan och till rätt person.


Ruth & Figge

Både Zavannah och Bellona har blivit uttagna som selektionsston av ASVH vilket känns kul!

Det kan man se på deras BLUP-sidor som man hittar här och här.
Det här med selektionsston är nytt för i år och målet är att uppmuntra till att få in de bästa stona i SWB-aveln. Mer info om detta.

Den här bloggen är tänkt mest som en dagbok åt mig själv, för komma ihåg vad som händer med hästarna mm., men vill någon annan läsa (mot förmodan ;)) så är det helt ok.
Jag som skriver heter Malin, är 33 år och bor på en häst/skogsgård utanför Uppsala som jag driver tillsammans med min mamma. Mitt stora intresse har alltid varit hästar och dressyr och nu även främst avel de senaste åren.
Verksamheten har en hemsida; www.lofvstagarden.com. Där skriver jag om vad som händer och är på gång och man finner info om hästarna, stammar, bilder, filmer, vilka som är till salu osv.
Första avelsstoet köptes in 2004 och dagsläget har vi sex hästar, tre avelsston och tre uppfödningar. Jag kommer att presentera hästarna vi har och har haft här på bloggen lite som andan faller på.
Om ni undrar något så är det bara att fråga!


Trevlig läsning!/Malin